Fröviksmetoden är Eka Skogs metod för hyggesfritt skogsbruk. Till skillnad från traditionellt trakthyggesbruk, där skogen slutavverkas och en ny generation skog etableras, finns skogen kvar och fortsätter att växa samtidigt som virke tas ut återkommande. Metoden kombinerar plockhuggning, naturlig föryngring och aktiv skötsel av plant- och ungskog. Målet är en variationsrik skog med kontinuerlig tillväxt, föryngring och virkesproduktion utan stora kalhyggen.

Hyggesfritt är ett samlingsbegrepp för olika sätt att bruka skogen utan att skapa större kalhuggna ytor. Skogen förblir trädklädd samtidigt som virke kan produceras och nya generationer träd etableras. Fröviksmetoden är vårt sätt att bedriva hyggesfritt skogsbruk. Andra metoder är exempelvis blädning, luckhuggning och överhållen skärm

Det finns flera sätt att bedriva hyggesfritt skogsbruk. I Fröviksmetoden kombinerar vi plockhuggning och naturlig föryngring med aktiv skötsel av plant- och ungskog. En viktig skillnad mot vissa andra hyggesfria metoder är att vi aktivt röjer och sköter den yngre skogen. På så sätt styr vi vilka träd som får bäst förutsättningar att utvecklas till framtidens värdefulla timmerträd

Ja. Skogen behöver inte redan vara flerskiktad eller ha brukats hyggesfritt tidigare. I yngre, likåldriga bestånd genomförs traditionell röjning och gallring. Därefter kan skogen stegvis utvecklas mot en mer varierad struktur där uttagen görs återkommande utan slutavverkning

Fröviksmetoden kan användas i många olika typer av skog, men skötseln behöver alltid anpassas efter det enskilda beståndets förutsättningar. Trädslag, ålder, markförhållanden, stabilitet och möjligheterna till naturlig föryngring är några av de faktorer som påverkar hur skogen bör skötas. Här i norra Småland, där vi främst verkar, är förutsättningarna generellt mycket goda för Fröviksmetoden.

När skogen kommit in i den hyggesfria fasen är riktmärket att ta ut omkring 25 procent av den stående volymen vid varje uttag. Vilka träd som tas ut och exakt hur stort uttaget blir anpassas efter beståndets förutsättningar.

Ett riktmärke är ett uttag ungefär vart tionde år. Det är dock skogens utveckling som styr. Inför varje åtgärd bedömer vi bland annat virkesförråd, tillväxt, stabilitet och föryngring för att avgöra när och hur nästa uttag bör göras.

Vid uttagen prioriteras framför allt mogna och grövre träd, samtidigt som vi väljer vilka träd som ska stå kvar och fortsätta växa. Hänsyn tas bland annat till trädens kvalitet, vitalitet, trädslag, stabilitet och naturvärden. Målet är att skapa utrymme och goda tillväxtförutsättningar för nästa generation träd samtidigt som värdefulla naturstrukturer bevaras.

Föryngringen är en central del av Fröviksmetoden och något vi följer kontinuerligt. I första hand arbetar vi med naturlig föryngring genom att skapa rätt förutsättningar för nya träd att etablera och utveckla sig. Det viktiga är inte bara att det kommer upp plantor utan att det hela tiden finns träd på väg upp i olika storlekar. Genom att aktivt sköta plant- och ungskogen hjälper vi de mest lämpliga träden vidare så att dagens små träd kan bli framtidens stora träd och framtidens virkesuttag.

Ja. Olika trädslag behöver dock olika mycket ljus. Gran klarar att föryngras under relativt slutna förhållanden, medan exempelvis tall, björk och ek behöver mer ljus. I naturligt uppkomna luckor, exempelvis efter storm- och vindfällen eller planerade uttag, skapas bättre förutsättningar för mer ljuskrävande trädslag. På så sätt kan trädslagsblandningen utvecklas över tid.

Ja. Till skillnad från vissa andra hyggesfria metoder är röjning en viktig del av Fröviksmetoden. Genom röjningen minskar vi konkurrensen och ger utvalda träd bättre förutsättningar att utvecklas, samtidigt som vi styr trädslagsblandning och kvalitet. På så sätt påskyndar och styr vi naturens egen utveckling. Eftersom skogen föryngras successivt sker röjningen inte på stora sammanhängande arealer utan delas upp över tid. Det ger flera möjligheter att styra beståndets utveckling och gör det samtidigt lättare för dig som vill röja själv, eftersom arbetet kan fördelas över tid.

Vår bedömning är att Fröviksmetoden, med rätt förutsättningar och rätt skötsel, kan ge minst lika god och i många fall bättre långsiktig avkastning. Ekonomin ser däremot annorlunda ut än vid trakthyggesbruk. I stället för en stor intäkt vid slutavverkning får du återkommande intäkter från skogen. Samtidigt står en stor del av virkeskapitalet kvar och fortsätter att växa efter varje uttag. Du går alltså inte från en avverkningsmogen skog till ett kalhygge, utan behåller ett betydande värde i den stående skogen.

En viktig del av Fröviksmetoden är att maximera andelen sågbart timmer och minimera andelen massaved och bränsleved. Genom att låta utvalda träd fortsätta växa kan de utvecklas till grövre och mer värdefulla sortiment innan de avverkas. Vad du faktiskt får betalt beror på bland annat trädslag, dimension, kvalitet och aktuella virkespriser. Målet är att ta tillvara varje träds värde så långt som möjligt.

Generellt kan ett högt och jämnt virkesförråd bidra till ett högre värde på skogsfastigheten. Med Fröviksmetoden finns en stor del av virkeskapitalet kvar även efter ett uttag och fortsätter att växa och utvecklas. Det betyder att fastigheten inte genomgår samma kraftiga variation mellan avverkningsmogen skog och nyetablerad skog som vid trakthyggesbruk. Det faktiska marknadsvärdet på en enskild fastighet påverkas däremot av många faktorer, exempelvis läge, bonitet, virkesförråd, trädslagsfördelning, vägnät och efterfrågan.

Ja, hyggesfritt skogsbruk kan generellt ge bättre förutsättningar för biologisk mångfald än trakthyggesbruk. När skogen behåller sin trädtäckning bevaras fler livsmiljöer och mikroklimatet förändras mindre kraftigt. En svensk kunskapssammanställning från SLU och Skogsstyrelsen visar att hyggesfria metoder generellt är bättre på att bevara biologisk mångfald och selektiv avverkning hör till de metoder som visat särskilt positiva effekter.  Men hyggesfritt är inte automatiskt detsamma som naturvård. Även här krävs aktiv naturhänsyn och rätt skötsel, exempelvis att värdefulla träd, död ved, kantzoner och andra viktiga livsmiljöer bevaras.

Risken för granbarkborre finns i all grandominerad skog och påverkas av bland annat torka, vindfällen, mängden gran och tidigare angrepp. Efter en avverkning behöver man vara extra uppmärksam på skadade och vindfällda granar. I Fröviksmetoden arbetar vi aktivt med att följa skogen och hantera riskträd och färska vindfällen. På längre sikt eftersträvar vi dessutom en mer varierad skog med flera trädslag och åldrar. Skogsstyrelsen rekommenderar just varierat skogsbruk, flera trädslag, aktiv skötsel och att färska vindfällen tas om hand för att minska risken för granbarkborre.

Vindfällen förekommer i all skog men skillnaden ligger i vilka träd som faller. Vid trakthyggesbruk skapas exponerade hyggeskanter där även friska träd kan blåsa ner. I Fröviksmetoden ser vi i stället ofta att det är svaga eller nedsatta träd som faller först. På så sätt hjälper naturen till med urvalet av träd som ändå har sämre förutsättningar att utvecklas vidare. Genom återkommande, begränsade uttag undviker vi de skarpa hyggeskanter som uppstår vid slutavverkning.

Ja, allt som oftast. När skogen glesas ut når mer ljus ner till marken, vilket ökar förutsättningarna för gräs, örter, ris, buskar och lövuppslag som utgör föda för vilt. Samtidigt finns skogen kvar och ger skydd.

Fröviksmetoden bedrivs inom ramen för skogsvårdslagen. Våra uttag håller sig över den så kallade 10 §-kurvan, vilket innebär att tillräckligt mycket skog lämnas kvar för att markens produktionsförmåga ska tas tillvara och skogen fortsätta utvecklas. Därför behöver våra normala uttag inte avverkningsanmälas. Det handlar inte om att undvika en avverkningsanmälan, utan om en grundprincip i Fröviksmetoden: vi ska aldrig ta ut mer virke än att skogen har goda förutsättningar för fortsatt produktion. På så sätt fungerar lagens gräns också som en extra säkerhet i vår skötsel.

Det avgörs bäst genom att titta på skogen på plats. Vi bedömer bland annat beståndets ålder och struktur, trädslag, markförhållanden, föryngring, stabilitet och naturvärden – och framför allt vad du som skogsägare vill få ut av din skog. Därefter kan vi föreslå hur din skog kan skötas enligt Fröviksmetoden och hur vägen dit kan se ut.